Vi märkte igår lite väl sent att vi ju inte ätit någon middag. Allt kalasande och allt dom hör där till hade tagit ut sin rätt. Trötta och helt utslagna var vi resten av dagen och tiden bara rusade iväg.
Så pizzerian fick stå för middagen, de måste ju också tjäna in sitt levebröd (så ja jag gjorde en god gärning).
Problemet var att efter maten blev vi inte direkt piggare. Så nu på morgonen möttes man av detta och lukten som hör till.

Men gött var det ;)

Nej det är väll ingen nöd men en jäkla stor lust. Han har lovat mig i 4 dagar att fixa den nytvättade bäddmadrassen, att lägga i den i fodralet. Av principsak tänker jag inte göra det. Jag har LUST att han gör det.....

Nu har han visst börjat använda innehållet till bäddmadrassen som fotkudde om nätterna!

Har börjar fundera på om han bara försöker provocera mig. Hur lång tid det tar innan jag gör det...

Detta kommer kräva uthållighet och en stor LUST att vinna.

Idag har vi haft besök av en hel hög med prinsessor. Finast av dem alla var min lilla, förlåt stora, prinsessa. Tänk att hon snart är 5 år! Att jag för fem år sen vankade fram och tillbaka och misstänkte barnmorskan för en massa hittepå. Jag började tro att de bara lurat mig med att jag hade en bebis i magen. Den borde ju i så fall redan ha kikat ut. Men visst fanns det en liten envis krabat där inne. Men det krävdes en igångsättning innan hon behagade komma ut. 

Nej jag har själv inte så mycket kläder jag kan klämma mig i och visa upp som man tydligen gör på bloggar. Därför hoppar Greta in som bloggens modelejon.
Strumpor från Lindex, bodysuit från småfolk och dregglisen har jag sytt :)

Ligger numera och ammar, underbart är det rätta ordet. Nu är Greta såpass stor och lärt sig sugtekniken. Räcker att lägga henne vid bröstet så sitter hon efter någon sekund fast, smack så är hon igång. Tog ungefär 10 veckor, 10 veckor av hård träning, 10 veckor av svett och tårar. Och nu ligger vi här som om vi inte gjort annat, Greta, mina bröst och jag :)

Kikade in hos hon som gjorde vår bröllopstårta för att se vad en tårta till Elsas kalas skulle kunna gå på. Och där, i rutan som man väljer att se på bröllopstårtorna, har hon valt att sätta vår tårta!!

Nej livet är inte alltid en dans på rosor. Har haft en del dalar det senaste. Detta har tyvärr medfört att mitt test har fått ge vika. Jag känner inget jävla anamma. Det innebär inte att jag börjat trycka i mig socker. Men jag tränar inte som jag tänkt. Den träning jag får är mina promenader. Jag vill inte väga eller mäta mig. Jag känner bara ångest, så jag låter bli.
Man kan väll se det som ett stort misslyckande. Så mina vänner, jag klarade det INTE. Jag vet inte när jag kommer ta tag i det igen. Jag vet bara att jag är glad för alla gånger jag tar min promenad (på 5km) .
Jag hoppas på att jag kan komma igång med gymmet till hösten igen. Mådde så bra när jag var igång senast.

Pöss och kram och sorry till er alla fina som hejade på mig. Kan nog inte känna mig mer misslyckad just nu.

G har inte alla blivit av med hostan, den kommer och går. J, ja han är bättre, men nu har E börjat. Slemhosta som eskalerar på kvällen och som resulterar i slemspyor. Men det är ingen feber på någon.
Men det är nog bäst att hålla E hemma i alla fall. Med G får vi ju bara vänta och se, blir det värre får vi ju åka in och kolla.

(Vi ringde vc och fick en tid till båda tjejerna. Är INTE rs utan bara en vanlig förkylning, en seglivad en verkar det som. Inget att oroa sig för och inget att gömma sig hemma för. Vi fick utskrivet bricanyl och hoppas det underlättar lite på kvällarna då det är som mest)

Helt otroligt. Greta slutade hosta på eftermiddagen och Jonathan på kvällen. Vad var detta för konstig hosta som hoppade på dem??

Får en klump i magen. Lilla plutten har fått hosta och allt jag tänker är RS!! Jag blir så himla orolig. Håller ögonen på henne hela tiden.
Jonathan fick jag hämta från skolan idag då han hostar. Nu hostar han HELA tiden. Han får sin astmaspray men det hjälper inte. Vet inte vad jag ska göra. Och snart kommer helgen och då är det akuten som gäller om det blir värre. Håller tummar och tår att det är nått snabbt övergående. Och att det inte blir värre för Greta heller.
Vill bara ha hem Kent. Han sitter dessvärre på kurs hela dagen så man kan ju inte ens ringa och få oroa av sig lite.

En smått obehaglig känsla infinner sig när jag vaknar. Det känns som om jag glömt något viktigt denna dagen. Har jag lovat att träffa någon? Något möte? Fyller någon år? Vad kan de va som jag har glömt??? Blir ju stressad.

Hmmmm

Tillsvidare , undertiden som jag funderar vidare, så ligger vissa och bara göttar sig.

Hon greppar tag i allt och allra helst i hår, mitt hår.

Gretas hår står rakt upp idag, hihi. Men söt är hon.

Greta har växt 10cm på två månader och gått upp 2kg. Därför var det dags att plocka undan 50/56-kläderna (sparade några som hon fortfarande kan ha, vissa märken är ju rätt stora) och plocka fram 62/68-kläderna. Tjohoooo har så mycket fint i den storleken :) . Nu är ju vissa lite stora men vad gör det, allt klär en skönhet.
Så idag invigde hon bl.a. dessa underbara byxor från meandi. Bodyn är från h&m. ( I stort sett är alla hennes kläder begagnade så det är inte så mycket pengar som jag har lagt på hennes kläder som man kan tro om man kollar hennes garderob :) )

Har idag kastat alla nytvättade strumpor/kallingar/trosor ut över hel golvet samtidigt som jag med gråt i halsen skrikigt att jag orkar inte mer och de kan slänga allt vad kläder heter för nu har jag fått nog av otacksamma familjemedlemmar. Sen har jag stängt in mig på sovrummet och grinat. Jag har också ryckt av barnet som kom inklampande med vinterkängor dennes kängor och kastat ut dem på gårdsplanen. Sen grinat lite till.
En jäkligt pissig dag må jag säga. Är förbannat trött på allt slit man lägger ner på familjen men aldrig får ett ynka tack för.
Hormonerna gör mig tokig idag. Jag kan inte hjälpa det. Jag känner att gråten är på gränsen hela tiden och minsta motgång får mig att explodera eller grina.
Jag ska iväg med familjen ikväll och fira en nära vän som fyller år, men som det ser ut nu så klarar jag inte av att följa med. Jag kan ju inte sitta där och va sur och grina.
Är ju ibland helt fantastiskt att amma och ha ett enormt hormonöverflöd!

....... End of story.....

Pappas tjej

Jag har blivit kär i en tant. En tant som plötsligt stod i mitt kök. En tant som ville baka med Elsa.
Nu gäller det att jag får tant att stanna. Tanter brukar ju vara bra på att städa, laga mat och baka. Kanske har hon även gömt en mangel här någon stans och börjar mangla våra sängkläder. Hon får gärna sitta och ta en fika med mig på dagarna och berätta historier från förr.

Jag är kär i en tant

Tänkte att en tuttbild passar bra så här på självaste kvinnodagen. Men Greta höll inte med.

Greta: Vad tar du dig till morsan, den är min. Min min min min min min min min min min min min...MIN!

(Hon låter som fiskmåsarna i hitta Nemo)

Så nej mina vänner inget viftande med bröna framför kameran. Kan hända att detta blir en rättssak då jag inte kan komma ihåg något avtal om ensamrätt...

En liten lägesrapport om mitt lila test.
För det första jag har gått en massa. Från att typ aldrig gå promenader gör jag det kanske 5 gånger i veckan. Jag tycker det är underbart och jag orkar med resten av dagen mycket bättre.
Men sen är det detta med träningspassen jag pratade om. Jag får bara inte till dom och jag kan inte skylla på något. Jag behöver en riktig käftsmäll så jag skärper till mig. Det är BARA mitt fel att jag inte gör dem. Och jag skäms!!! Men jag sa att jag skulle vara ärlig och det är jag nu.
Med sockret går det jättebra, inget snask, kakor och drickor. Så där ger jag mig en klapp på axeln. Jag har FLERA gånger tackat nej till kakor och bullar.

Så så ligger det till

Svårt att veta vad man ska ta på sig nu när det är några pluss. Svettigt blir det när man paltar på sig för mycket.
Idag var en sån dag...