Nu väntar två jobbkvällar/nätter och med det två träningsdagar. Det sura i det hela är att jag har världens mensvärk... *suck* I HATE IT!! Men jag kan inte strunta i träning ett par dagar nu när jag precis kommit igång. Så en massa tabletter och kanske inte fullt ut får det bli, men jag ska dit i alla fall. Hoppas även att jag har sällskap av C dessa dagar också :)


För er andra som har jätteproblem med mensvärk, hur gör ni för att lindra?? Finns det något sätt???


Höll på att strypa Kent sist gång jag hade så ont och han slänger ur sig, "tänk om man hade det att skylla på någon gång". VARSÅGOD!!! Take it!!
Dessa karlar kommer väll aldrig att förstå och man får väll bara acceptera det.


Tjo och tjing inga träningsstring!!

Mår skitdåligt varje kväll när jag lägger mig. Vill inte veta men känns som jag gått upp 20 kilo eller nått, magen står rätt ut så folk lär ju tro att jag är gravid. Men de tankarna kan ni i så fall genast lägga undan *tyvärr* . I veckan tänkte jag börja med min träning igen, hoppas jag har stake nog att orka dra igång. Heja mig!!! Det där med den förbannade nacken... ja det får bara gå. Jag är inte helt rörlig, kan bla annat inte ta huvudet bakom utan att hjälpa till med att "hålla upp" musklerna med händerna.  Gör sånna övningar flera gånger om dagen och ska tillbaka till sjukgymnasten igen om en vecka.

Just nu tränar jag på westcoast som ni vet, men kommer senare i vår att byta. Pga av vissa grejer så blir det bättre för mig på Ted. Ni kan spekulera vilt om varför men det är inget jag tänker dra upp på bloggen.

För att vara fin på utsidan så krävs det att man mår bra på insidan. Just nu är mitt inre inte det bästa så att hitta energin för att kämpa med vikten är inte så lätt. Jag har därför lagt det lite på is, förhoppningsvis inte för länge. Men jag måste känna mig på topp först för att det ska fungera.
Att våren kommer om några månader gör ju helt klart saken bättre :)

Kram

Ni undrar väll hur det går med vikten.
I julas struntade vi i allt vad lchf heter (vet att det var idiotiskt). Vi år godis , potatis och annat som inehöll många kolhydrater och socker, socker, socker.. I 2 ½ vecka höll vi på att frossa :/ .. Sa till mig själv att jag INTE skulle ställa mig på vågen innan februari började. Kunde jag ju INTE hålla. Jag har gått upp ett par kilo :( , men det förstår ju öven den dumme att så var fallet. Nu är det nya tag som gäller. Men magen krånglar :/, har ofta ont i magen och känner mig svullen. Sen så har jag ju inte kommit igång med träningen heller pga nacken. Hoppas att jag kan ta mig till gymmet i slutet av veckan. Kanske att magen blir bättre av lite träning.

Hur som helst så kommer jag inte väga mig på ett tag nu. Men jag håller fortfarande på med lchf :)

Mår inte så bra gällande det här med vikten just nu. Är inne i en DJUP svacka och ser inte hur jag ska ta mig upp. Blir arg och besviken när jag äter något och det leder till att jag äter mer och ibland fel grejer och ångesten blir bara större och sörre. Kommer väll gå upp dessa 9 kilo direkt om jag äter något fel. Tror redan nu att jag gått upp, men vågar inte ställa mig på vågen. Känner mig verkligen inte bekväm med min kropp. Känns som om alla håller koll på vad jag äter, vad jag köper för mat i affären, om det syns att jag har gått ner eller att de tänker att hon har nog gått upp nu. Detta är det negativa med att vara så öppen med detta. Alla vet ju och många många vill hitta någon anledning till att kranka ner på mig för att de själva ska må bättre. 

Säger jag att jag tänker ge upp??? Vet inte...
Har jag slutat tro på detta?? Nej...

Jag vet inte vad jag tänker. Jag tror helt klart på lchf men just nu är det skitjobbigt och jag lägger för mycket energi på att vara bitter på alla som har så lätt för att gå ner i vikt och kan trycka i sig en chokladbit utan att gå upp flera kilo...

Så förvänta er ingen vägning just nu....

Vissa säger att jag blivit smalare i ansiktet, men det vet jag inte. Här är ett kort på mig framifrån. Så inget "brakort" lite snett ovanifrån (som vissa gärna vill påpeka). Så här har ni!

Har väll inte vägt mig på tre veckor eller nått. Vill inte!!! Jag tror hela tiden att det går åt fel håll och jag vill inte veta... Har intre tränat något det senaste, jag har varit dålig, har vab:at och inte kommit hemifrån och där någonstanns försvann hela suget... I helgen var det dessutom en riktig syndarhelg, julbord och kalas. Och jag åt då lite av varje........

Med stor ångest ställde jag mig idag på vågen.... Och den visade ju MINUS. Hela 1.7 kg !!!!

Så nu står jag på allt som allt: 9.9 kg !!!

Det är ca 2 kg i månaden och det tycker jag man ska vara nöjd med.


Vet att jag närmar mig en tröskel som kommer ta tid att ta sig över. Men det får jag ta då. Har förhoppningsvis 1-2 kg kvar innan jag är där.


Nu måste jag hitta träningsglöden igen, var jag nu ska klämma in den i mitt schema under december??
Jag tycker jag springer runt här och där så det får väll ses som lite träning ;) .

Har slarvat lite de senaste dagarna och har bla ätit ett par kakor för att det rev så gott i den kliande halsen. Ja jag har inte brytt mig, har inte orkat. Har ju varit dålig och inte heller kunnat träna.

Men jag ställde mig motvilligt på vågen i morse och den visade ju MINUS!! Kankse kommer bakslaget nästa vecka inte vet jag. Men tänker leva på detta minus ett tag i alla fall.

Hela  - 0.8 kg

Så nu har jag klarat - 8.2 kg


TJOHOOOO!!!!!


Nej jag ställer mig inte på vågen regelbundet längre, lite då och då, kanske 1-2 veckor emellan. Så det kommer inte komma viktuppdateringar exakt varje tisdag. Bara så ni vet :) Denna gången var det 1 vecka och ett par dagar sen sist. Jag har också kommit över detta att tjuvväga mig i stort sett varje dag. Nu ställer jag mig bara dessa gånger som jag skriver här. Duktiga jag :)
Men funderar på varför inte kläderna blir för små??? Varför känner jag mig tjockare??? Hur många kg kan det vara på varje storlek, 5,10 eller 20 kg???
Har många många hjärnspöken nu som verkligen hatar denna kroppen. De ser bara allt det fula och tycker bara att jag blir tjockare och tjockare. Blir sur på alla som bara rasar i vikt. Tycker alla blir mindre och minde medan jag bara blir större. Jag vill också känna mig snygg och sexig. Vill att min man ska tycka det. Klart han säger att han gör det nu också. Men jag förstår ju att han tyckte jag var mycket mer attraktiv när han träffade mig och vägde betydligt mycket mindre. "Men du har ju fått 3 barn", gahhhh vad jag hatar det uttrycket!! Jaja men man kan ju inte skylla på det hela livet tills man hamnar i kistan och de får beställa större kiska för att röven ska få plats.
Jag avundas de som är stolta över sina kroppar, stora som små. En "tjockis" kan vara mycket snyggare än en "smalis" om hon älskar sin kropp och strålar av självsäkerhet.

Ja ni förstår att det är många tankar nu och inte är de samma vecka efter vecka. Allt bara snurrar och jag blir helt yr. Känner inte min kropp, Säcken på magen hänger mer , tuttarna blir mindre osv.... Tycker att ansiktet har blivit rundare, större hakor ( ja HAKOR). Något jag undviker nu är tv-program om plastikkirurgi. Fy vad hjärnspökerna får energi av de programmen.

Nu fick man verkligen skrivit av sig.

Håll ut tjejer!! Jag vet att ni är fler som kämpar, kanske inte på samma vis men på ditt vis. Vi kan klara detta. Sätt strypkoppel på det där hjärnspöket och dra till som bara sjutton när den vill dra åt ett annat håll. Kanske vill du bolla med någon?? Det är bara att prata/skriva till mig om du vill. Kanske är vi vänner på fb och du kan inboxa där, kanske känner vi inte varandra alls men du skulle vilja få kontakt. Då kan du maila mig på [email protected] (INTE com utan SE). Eller kanske springer vi på varandra då och då, bara att haffa tag i mig :) . Kanske kan jag bidra med något, eller bara lyssna.

Glömde ställa mig på vågen igår (var ju tisdag) men ställde mig idag. Och det visade minus!!!! *LYCKA*

- 0.7  :)

Så nu allt som allt - 7.4

Tjojo!! Jag är extra lycklig då jag kommit över en tröskel som man började få för sig att man ALDRIG skulle komma över.

Joda det märks på kärlekshandtagen :)

Det här med att gå ner i vikt för inte bara gott med sig. Visst man blir superglad av att få på sig en storlek mindre i kläder, man orkar mer osv.  Men samtidigt känner man sig bara tjockare och tjockare. Man blir mer och mer medveten om sitt utseende och känner sig mer och mer äcklig. Man hittar mer fel osv. Förstår ni vad jag pratar om?? Man kommer ju ALDRIG bli nöjd!! Så frågan är ju lite om man blir lyckligare av att bli smal???
Jag tänker fortsätta kämpa men jag vet inte om jag någonsin kommer känna mig nöjd.

Detta är verkligen något att fundera på.... Blir du lyckligare av att vara smal???

Något konstigt, som gör mig skitsur, är att jag fått mer dubbelhaka!! Här tappar man nästan 7 kg och då slappar det till sig och blir ett jäkla slapphäng under hakan. Grrrrr. Det går väll inte att träna bort det eller??? Måste man lägga sig under nålen för att bli av med det???

DeppKristina deppade helt ihop i fredags och syndade med några chips. Men straffad blev man. Två jäkla KRATRAR på hakan fick man för det. Min hy klarar inte av skitmat längre. Och nej jag gick inte upp i vikt, jag står stilla.

Jag har kommit igång med träningen igen vilket känns skitbra! I morgon gör jag mitt tredje gympass denna veckan :) . Ja jag måste skryta och brösta upp mig. Jag kämpar verkligen och behöver höra hur duktig jag är. Jag "fuskar" inte (förstå mig rätt) med soppor, operationer osv. Jag gör detta helt på egen hand. Det tar en jäkla tid, och det gillar jag inte, men jag måste klara det. Så det här med 17kg fram till jul är väll bara att lägg ner. Hörde en annan som gick ner 20kg på 1 år. Så det blir till att hålla ut verkar det som.
Det är ju hela livsstilen som måste ändras, för det är vad det är, en LIVSSTIL. Jag kan inte gå tillbaka till det mönster som jag haft innan, då är jag snart en tjockis igen.

Jag vill bara förtydliga att jag unnar verkligen er som går ner på soppor och operationer. Men jag är för smal för operation (men för tjock för samhället) och sopporna får jag bara inte ner. Så för mig finns bara den hårda vägen som alternativ.

Tack och hej, tjockis tjej!!

Vågen gjorde mig glad idag (missade att ställa mig där igår). Nu tror jag det sakta men säkert börjar röra på sig igen.

Nu står jag på - 6.7



Men jag jublar inte än....

Hur går det med vikten?? Varför skriver du inget om det???

Det går sådär, inte upp och inte ner :( . Står HELT STILLA!!!!

Mår inte så bra över detta, men jag fortsätter äta enligt lchf. Jag lovar att ni får veta när det vänder, jag lär väll skrika ut det då, hahaha. Men just nu stilla stilla stilla....

Någon sa till mig idag att när man går upp i vikt så står man ju stilla på vissa ställen. (Och jag har ju gått upp några kilo efter varje graviditet). Sen när man ska ner i vikt igen så är det dessa vikter som man stannar vid igen. Och de kan nog stämma, hittills. Återstår att se.

Detta med - 17 fram till jul känns ju låååångt från möjligt just nu...


Depp depp depp

Har helt tappat kollen på hur länge jag har kört med lchf nu, är det 8veckor?? Hmmm

Denna veckan visade vågen - 0.6 kg

Vissa kanske skulle tycka att det är för lite, man väger ju mer eller mindre varje dag, men sålänge som det visar minus så är jag glad och det visar ju minus varje vecka och det måste ju betyda att det går sakta men säkert neråt.

Nu har jag gått ner sammanlagt: 6.5 kg

Kvar till mitt mål: 10.7 kg


Just nu är jag inne i en svacka med tänkandet. Jag känner inte att jag gått ner och tycker inte att det syns (trots minskad stl i byxor). Längtar så tills jag har gått ner 10kg då måste det väll synas??!!! Men jag vill inte ge upp, det är inte det. Känner mig inte så fin just nu bara.


Men en sak som har blivit BETYDLIGT MYCKET BÄTTRE är min uppsvällda mage. Jag var alltid uppsvälld och gasig innan och nu är det inget sånt!!! Kent kan intyga detsamma. Magarna har aldrig mått såhär bra innan :)


En snygging i en sund vikt :)

Förra veckan stog jag stilla med vikten :( , men jag måste nog räkna med det då och då. Kroppen behöver väll stanna till ibland och förstå vad som har hänt..... Eller så är det bara jag som inbillar mig det för att må bättre. Hur som helst så har nedgången startat nu igen - 0.9 . Hade kanske varit ett helt kg om jag tagit av mig trosor,bh,linne och strumpor. Men det tar jag som en bonus nästa vecka i så fall :P

Så nu står jag på - 5.9 kg

Sakta men SÄKERT

Nu har jag "bara" 11.3 kg kvar till mitt mål :) Hej å hå, kämpa på!!!!


Så fort inte kilona dalar så börjar hjärnspökena, "Nu skiter jag i detta", "Vad fan gör det om jag tar en choklad", "Jag kommer aldrig klara det" osv. Därför är jag mycket stolt över mig själv nu. Jag tog mig igenom skitveckan och lät det gå en vecka till och då gå ner 0.9kg. JAG ÄR GRYM!!!


När tom lillebror säger att det syns att jag gått ner i vikt då blir man glad. För det är INTE ofta man får höra något snällt därifrån (trotsig-träningsnarkoman- som-ser-sig-själv-som-världens-bästa-som-har-rätt-i-allt-och-alla-andra-kan-dra-åt-h*****e = TONÅRING). Så det suger jag åt mig. Tack lillebror <3 .

Idag är det Tisdag och det var dax att ställa sig på vågen igen. Och visst visade den minus :) .

Såg att det står någon artikel om LCHF i Aftonbladet, de sågar det totalt. Jaja gör det då, jag skiter i det. Det funkar för mig och jag mår toppen. Jag har pratat med många som säger att "det funkar aldrig" eller "det enda rätta är att äta lite av allt". Antingen är det "tjockisar" som inte lyckats gå ner i vikt eller "smalisar" som inte har problem med vikten som säger så. De har väldigt svårt att glädjas åt att jag går ner i vikt. Jag var likadan. Blev jäkligt avundsjuk om någon gick på någon diet, eller vad ni vill kalla det, och gick ner i vikt. Själv blev man bara tjockare och tjockare. Ja då tänkte också jag att det kommer inte funka i längden de är snart runda igen, och så fortsatte jag äta som jag gjorde. Jag säger inte att detta kommer gå så långt som jag vill att det ska ( - 17kg), men jag tänker prova och jag mår bra av det, så snälla döm mig inte. Låt mig få prova och har ni inget snällt att säga så snälla låt bli.

Samma sak funkar ju inte för alla, vi är alla olika.


Men jag är nöjd!!
Nu har jag gjort fem veckor och står på - 5kg

Vad har försvunnit då?? Jo brösten :( och en del av kärlekshandtagen :). Träningen är till en stor hjälp och jag känner jag jag verkligen börjar komma igång nu.

Men kommer du aldrig äta kolhydrater (över 5%)??? : Jodå, en gång i månaden så äter jag vad jag vill :), sist blev det ju på resan till Örebro.

Vikten denna veckan visade - 700g . Är jag bitter för det ?? Nej, jag vet varför den inte visar ett helt kg. Jag är inne på min andra mensdag och då vet ni ju alla tjejer att man sväller upp. För er killar som inte vet så kan kvinnan gå upp ett par kg under sin mensperiod.

Så nu står jag på - 3.7kg


Har jag något mål??? Jepp. Jag vill gå ner 17kg och jag har fram till jul på mig. Kanske vill jag ner mer efter det men just nu känner jag att det är en vikt som jag skulle känna mig nöjd med.

Ja vad sa nu vågen då?? Jo den sa att den stannar på det den visade förra veckan. Så jag får vara glad för det, tjockare har jag inte blivit i alla fall, hahaha.
Jag väger in mig varje Tisdag morgon om ni undrar.
Men nu kör jag stenhårt igen, tänkte även försöka mig till gymmet ett par gånger denna veckan också. Nu när jag börjar nya jobbet och kan få stänga ögonen några gånger under natten så orkar jag ju med ett pass efter jobbet (slutar kl 8). Så det ska jag försöka med, träning efter jobbet helt enkelt :) .


Så jag står kvar på  - 3

"Oooo my god!! Kommer detta bli en viktblogg", tänker ni nu.
Svaret på det är: Bloggen handlar om mig och just nu är viktnedgång en del av mig :) Men det finns många andra saker som är jag också :P

Puss och hej leverpastej!!

Jag har syndat!!! Igår när vi var ute och åt så blev allt så krångligt med LCHF-biten så vi sket i den. Vi åt trerätters utan att bry oss om några kolhydrater!! Inte har jag kunnat äta på fasta tider, 5 gånger om dagen, heller. Men men visar vågen massa pluss så är det bara att bita ihop och ta nya tag.